Йерпе, Ян

Материал из Википедии — свободной энциклопедии
(перенаправлено с «Ерпе, Ян»)
Перейти к навигации Перейти к поиску
Ян Йерпе
Дата рождения 13 июля 1942(1942-07-13) (81 год)
Место рождения
Страна
Место работы
Альма-матер
Учёная степень
доктор философии (PhD) по истории религии
Учёное звание профессор

Ян Э́стен Йе́рпе (швед. Jan Östen Hjärpe; род. 13 июля 1942, Гётеборг, Швеция) — шведский исламовед и историк религии.

Биография[править | править код]

В Уппсальском университете в 1965 году получил степень бакалавра богословия  (англ.), в 1967 году степень магистра гуманитарных наук по истории религий, в 1971 году лиценциат по теологии и в 1972 году доктор философии по истории религий[1].

В 19721976 годах — старший преподаватель истории религий в Уппсальском университете и в Университете Умео, в 1976 году профессор Академии Або[1]. В 19761982 годах — доцент истории религии и психологии религии, а с 1984 года — профессор исламоведения Центра теологии и религиоведения  (швед.) Лундского университета[1][2].

В 19821984 годах — научный сотрудник в области исламоведения Шведского исследовательского совета по гуманитарным и общественным наукам (в настоящее время является частью Шведского исследовательского совета  (швед.)); одновременно в 19831984 годах советник Министерства иностранных дел Швеции[1].

Член Шведской королевской академии словесности и Европейской академии[1].

Дело Ахмеда Рами[править | править код]

В 1989 году попал в фокус внимания СМИ во время судебного процесса против Ахмеда Рами[3], которого обвиняли в подстрекательстве против этнической группы на радиоканале «Радио Ислам». Йерпе выступал одним из экспертов и подвергся критике за то, что было воспринято как защита Рами. Цитаты Йерпе, которые были истолкованы как поддержка Рами, заключаются, среди прочего, в том, что «несмотря на оскорбительные выражения и суждения, представленные на „Радио Ислам“ и в книге Рами („Что такое Израиль?“), совершенно ясно, что целью Рами является не нападение на евреев и еврейство (как национальную группу) как таковых, а намерения бороться за дело палестинцев» и что «основная цель [суда] состоит в том, чтобы заставить замолчать политических оппонентов в конфликтном палестинском вопросе»[4]. Рами был приговорён к тюремному заключению за подстрекательство против этнической группы.

Научные труды[править | править код]

Монографии[править | править код]

  • Analyse crititique des traditions arabes sur les sabéens harraniens [avhandling], Uppsala 1972.
  • Islam, lära och livsmönster. Stockholm 1979, 1985.
  • Politisk islam. Stockholm, 1980.
  • Politisk islam. Studier i muslimsk fundamentalism. Stockholm/ Göteborg 1983, 1990.
  • Islams värld. Stockholm 1987, 1990, 1993.
  • Araber och arabism . Stockholm 1994, 2002.
  • Islam och traditionen. Religion i förändring. ABF:s internationella verksamhet, 2002.
  • Tusen och en natt & den elfte september, Tankar om islam (Prisma, Stockholm 2003).
  • Sharīʾa : gudomlig lag i en värld i förändring (Norstedt, Stockholm, 2005).
  • Profetens mantel : den muslimska världen 2001—2006 (Leopard, Stockholm, 2007).
  • Förändringens vind: Den muslimska världen i tidigt 2000-tal (Leopard, Stockholm, 2009).
  • Islamismer: Politisk-religiösa rörelser i den muslimska världen (Gleerups, Malmö. 2010).
  • Bilden av profeten: Berättelserna om Muhammed och deras funktion förr och nu (Leopard, Stockholm, 2011).

Статьи[править | править код]

  • «Den islamiska republiken Iran» // R. Lindahl Utländska Politiska system. Stockholm, 1995 [tillsammans med Sune Persson. Nya utg. följande åren].
  • «Legitimering av krig och fred i muslimsk tankevärld» // Svensk Teologisk Kvartalskrift, 1995:5.
  • «Möte med islam — en pedagogisk utmaning» // Prismet. Pedagogisk Tidskrift, 1995:5.
  • «Den politiska maktens legitimitet: al-Ghazâlî och sultanatet» // Lychnos. Årsbok för idé- och lärdomshistoria 1995. Uppsala 1995 [Recensionsartikel och diskussion av Seyyid Mohammad Fazlhashemis avhandling].
  • «Våldets dysfunktion för det religio-politiska språkets användbarhet» // Svensk religionshistorisk årsskrift 1996.
  • «Some problems in the meeting between European and Islamic legal traditions. Examples from the Human Rights discussion» // T. Forsgren & M. Peterson (red.) Cultural Crossroads in Europe. Forskningsrådsnämnden, Stockholm 1997.
  • «Salvator salvandus» // J. Anshelm (red.) Skall vetenskapen rädda oss? Symposion, Stockholm 1996.
  • «What will be chosen from the Islamic basket?» // European Review. Interdisciplinary Journal of the Academia Europaea  (англ.). 1997:3.
  • «Normativa strukturer inom islam» // Föreningen lärare i religionskunskap. Årsbok 1997.
  • «Historiography and Islamic Vocabulary in War and Peace: A Memento for Conflict Resulotion in the Muslim World» // D.P. Fry & K. Björkqvist (eds) Cultural Variation in Conflict Resolution, LEA, Mahwah, NJ, 1997.
  • «A Hajj Certificate from the Early 20th century» // P. Schalk & M. Stausberg (eds) Being Religious and Living through the Eyes. Studies in Religious Iconography and Iconology. A Celebratory Publication in Honour of Professor Jan Bergman. Uppsala, 1998.
  • «Den motsägelsefulla bilden. Religionsmöten i en religionshistorikers och islamologs perspektiv» // S. A. Flodell (red) Möte med människor av annan tro. Skellefteå, 1998.
  • «Islam and Scandinavia. the Problem of Religious Influence» // E. Piltz (ed) Byzantium and Islam in Scandinavia. Jonsered, 1998.
  • «Revolution in Religion: From Medievalism to Modernity and Globalization» // G. Therborn (ed) Globalization and Modernities — Experiences and Perspectives of Europe and Latin America. FRN, Stockholm, 1999.
  • «Det svenska studiet av islam» // M. Berg & V Trépagny (red) I andra länder. Historiska perspektiv på svensk förmedling av det främmande. En antologi. Lund, 1999.
  • «Multicultural science: Science and orientalism — The role of the humanities» // Science for development [Svenska Unescorådets skriftserie nr 2] 1999.
  • «Ways of studying the role of religions: Examples from Political Islam» // C. Lindqvist (ed) Globalization and Its Impact on Chinese and Swedish Society. FRN, Stockholm 2000.
  • «Perceptualiseringens kraft, eller: Var Linné en dansande dervisch?» // A. Jönsson & A. Piltz (red.) Språkets speglingar. Festskrift till Birger Bergh. Lund-Ängelholm, 2000.
  • «Boken, universum och människan. Verklighetens nivåer i islamisk religiositet» // Heliga skrifter. Föreningen lärare i religionskunskap, 2000.
  • «Religion och politik. Några personliga reflexioner utmynnande i en recension av Gilles Kepels Jihad: expansion et déclin de l’islamisme», // Svensk religionshistorisk årsskrift . 2000.
  • «Islamisk demokrati?» // Mennesker og Rettigheter  (норв.). 2001:1.
  • «Islam och Sverige — om hur religioners funktioner förändras» // Gåvor från Österland. Tidskriften Livrustkammaren, Stockholm, 2001.
  • «Islam och musik» // Tro & Tanke 2001:1.
  • «Rushdie och Religionshistorien» // Festschrift für Anders Hultgård. RGA, 2001.
  • «Religion som maktmedel» // Den gränslösa medborgaren. Agora, 2002).
  • «Riddaren som hellre grät än dödade» // Arbetaren  (швед.), 2003:6, s 16-17
  • «Självmordsbombare som spjutspets» // Terrorismens tid. Utg av Gunnar Jervas m.fl. (SNS förlag) Stockholm 2003, s 104—113.
  • «Entangled Music» // Orientalia Suecana: An International Journal of Indological, Iranian, Semitic and Turkic Studies. Vol. LI-LII, 2002 (2003), s 189—197.
  • «Att studera religioner och normsystem: från teologisk till antropologisk religionsvetenskap» // Föreningen lärare i religionskunskap. Årsbok 2003, s 41-53.
  • «Irakkriget sett ur en islamologs perspektiv» // SPHINX. Finska Vetenskaps-Societetens årsbok 2002—2003, s 99-106.
  • «Political Islam in Sweden . Integration and Deterrence» // Transnational Political Islam. Religion, Ideology and Power. Utg av Azza Karam. (Pluto Press) London, Sterling, Virgina 2003/2004, s 58-78.
  • «Himmel eller helvete? Diskussionen om självmordsattentatens religiösa legitimitet» // Mänskliga rättigheter — från forskningens frontlinjer. Utg av Diana Amneus och Göran Gunner. (Studia Theologica Holmiensia, Iustus förlag) Uppsala 2003, s 157—172.
  • «Religionshistorikern och kriget» // Sociologisk forskning 2003:4, s 3-8.

Примечания[править | править код]

  1. 1 2 3 4 5 Jan Hjärpe // Centrum för Teologi och Religionsvetenskap vid Lunds universitet  (швед.)
  2. Hambraeus, Mona Islamolog Jan Hjärpe: Ett väntat uppror (швед.). sverigesradio.se. Sveriges Radio (29 января 2011). Дата обращения: 20 сентября 2019. Архивировано 3 марта 2016 года.
  3. Рами, Ахмед // Википедия. — 2023-03-02.
  4. Judisk häxprocess i Sverige av Ahmed Rami // Radio Islam