A: å sen då så kåm ju pappa då å ööh fi- blev de vel nåån plass leedi däär uute på seelsjär dåå å dåå söökte han den å å fikk den å de kånstiga va dee att han fikk den på proov de ha int jaa veeta fören på seenare åår när jag börja lääsa i gamla pappär fråån sjööfartsstyyrelsen (.) att han bleev anstelld uutan löön (.) ii han va anstelld uutan löön ii ööh tree åår han börja sjugetvåå å fikk börja jåbba där sjuugufem (.) alså åffisiällt (.) å va han leevde aav den tiiden de veet de veet ja int fö dåå fikk han ju undär den tiiden (.) eh dåå hade han tree påjkar för bröödärna miina e födda nittån sjuugu sjugeett trii p- påjkar på raaken däär (.) så att han hade trii påjkar hemma dåå ööh å ett liite mm liite tårp då såm dåm sku leeva påå å de vaa ju mamma såm föörde spiiran hemma å de jo vaa de alla tiidär tenkt ja seja de vaa ju hon såm fikk ståå för fioolärna när pappa va ju uute han tvåå vekkår å så en vekka hemma å nää han kåm hem så va de ju femtielva saakär såm sku jööras då (.) utan de va hon såm fikk sj- sjö sjööt- åm åss å (.) håll åss på mattan å sii till att vi hade (.) kåm åss iveeg ti skoolan å så viidare å sen j- gåå ti böndäna å jåbba dåå alså de vaa ju (.) vi hadd ju ingen hest utan de vii va vi enn sku haa joort dåå å behöövde hest så va de ti gåå ti böndäna å frååga åm man fikk lååna hest å så ville man låån hest ja då fikk man kåm å tröska ellä taa åpp påtaatis ellär sånt häär dåå (.) så att hon hadd no mun full mee me jåbb altså den saaken e klaar (.) men de rulla påå åå å å de häär å sen sen fikk han ju fast sjenst å (.) ja br- dee vaa ju symbååliska löönär tykkä man nuu men på den tiiden troor ja seekärt att de vaa en staadi inkåmst för de va int så sjåkkt me staadiga inkåmstär (.) på lande den tiiden åm man hade familj utan dee de va ju (.) ja åm man va yrkesman pappa va ju skreddare så han han sydde heela liive noo (.) ööh åtminståne under dåm aktiiva ååren sku ja pååståå u- uute på seelsjär å så (.) å dee de jälppte åpp de häär dåå vi sku- el öö näär de jellde arbeete ti få ijenn arbeete uutå bönder ellä anra dåå å å då så sydde han han sydde ju allt ifrån kåstyymär å råkkar å va såm helst altså han vaa ju (.) ps jaa han vaa j- en skreddare så dåå han klaara ååv de mee si ru- sjinnkleeder sålde han pel- ööh si- sydde han dåå pelsar å va såm helst
I: jamen
A: sjoo
A: joo joo så att att de va å mm fö han (.) bruka sej dee att för ett par byksår dåå så kunna han fåå (.) fåå sjuss uut ti seelsjär då för de e ju tvåå miil två å en halv ti sjöör uut då öövär iisana så dåå va de såna iisar de va ju åfta (.) mm iisvintrar på den tiiden (.) så dåå (.) så sku han ju uut då näär när hanses tuur vaa då att han sku uut till å på sin passning dåå så så va de iis dåå så kunde han dåå byyta till sej en en sju- ööh hestreesa uut då å moot ett par byksår att han sydde ett par byksår ellär nåå liiknande (.) ellär ellär dåå sjöörslår i annan fårm å å sen sen så fiska dåm ju strömming å m m fikk ju sej mest strömming där uute å siik å dåå salta dåm ju så bytt dåm då å fålk hadd int så mykke uutå maaten dåå under kriige spesiellt
I: mm
A: så va de ju väldans tufft
I: mm-m
A: å å då kunde man så att säja byyta åt se dåå m å fåå nå annat istelle seed hellär nånting dåå liksåm s- till så de unde kriige va de mykke byyteshandel de va hm i int så mykke pengar i s- s- svang utan de va (.) de va man de lååg på den siidan
|
A: Och sedan då så kom ju pappa då och öh, fi- blev väl någon plats ledig där ute på Sälskär då. Och då sökte han den och, och fick den. Och det konstiga var det att han fick den på prov. Det har inte jag vetat förrän på senare år när jag började läsa i gamla papper från sjöfartsstyrelsen, att han blev anställd utan lön. I, han var anställd utan lön i, öh, tre år. Han började -22 och fick börja jobba där -25, alltså officiellt. Och vad han levde av den tiden det vet, det vet jag inte för då fick han ju, under den tiden, eh, då hade han tre pojkar, för bröderna mina är födda -19, -20, -21, tre p- pojkar på raken där. Så att han hade tre pojkar hemma då, öh och ett litet mm, litet torp då som de skulle leva på. Och det var ju mamma som förde spiran hemma och det jo- var det i alla tider tänkte jag säga. Det var ju hon som fick stå för fiolerna när pappa var ju ute han, två veckor och så en vecka hemma. Och när han kom hem så var det ju femtioelva saker som skulle göras då. Utan det var hon som fick sj- sköt- sköta om oss och hålla oss på mattan och se till att vi hade, kom oss iväg till skolan och så vidare och sedan j- gå till bönderna och jobba då. Alltså det var ju, vi hade ju ingen häst utan det vi- Vad vi än skulle ha gjort då och behövde häst så var det till gå till bönderna och fråga om man fick låna häst och. Så ville man låna häst, ja, då fick man komma och tröska eller ta upp potatis eller sådant här då. Så att hon hade nog mun full, med, med jobb alltså, den saken är klar. Men det rullade på och, och, och det här och sedan, sedan fick han ju fast tjänst och. Ja br- Det var ju symboliska löner tycker man nu, men på den tiden tror jag säkert att det var en stadig inkomst för det var inte så tjockt med stadiga inkomster på landet den tiden om man hade familj. Utan det, det var ju. Ja, om man var yrkesman, pappa var ju skräddare så han, han sydde hela livet nog. Öh, åtminstone under de aktiva åren skulle jag påstå det, ute på Sälskär och så. Och det, det hjälpte upp det här vi sk- el- öh när det gällde arbete, till få igen arbete utav bönder eller andra då. Och, och, då så sydde han. Han sydde ju allt ifrån kostymer och rockar och vad som helst alltså han var ju, ps- ja han var ju en skräddare så då han klarade av det med, ser du. Skinnkläder sålde han pel- öh si- sydde han då pälsar och vad som helst.
I: Jamen.
A: Ja.
A: Ja, ja. Så att att det var och mm. För han brukade säga det att för ett par byxor då så kunde han få, få skjuts ut till Sälskär då för det är ju två mil, två och en halv, till köra ut då över isarna. Så då var det sådana isar det var ju ofta, mm, isvintrar på den tiden. Så då så skulle han ju ut då när, när hans tur var då, att han skulle ut till, och på sin passning då. Så, så var det is då så kunde han då byta till sig en, en skju- öh hästresa ut då och, mot ett par byxor, att han sydde ett par byxor eller något liknande. Eller, eller då körslor i annan form och, och sedan, sedan så fiskade de ju strömming och m- m- fick ju säga mest strömming där ute och sik och. Då saltade de ju så bytte de då, folk hade inte så mycket utav maten då, under kriget speciellt,
I: Mm.
A: så var det ju väldans tufft.
I: Mm-m.
A: Och, och då kunde man så att säga byta åt sig då m- och få något annat istället, säd eller någonting då liksom s- till, så det. Under kriget var det mycket byteshandel. Det var hm i- inte så mycket pengar i s- s- svang utan det var, det var, man, det låg på den sidan.
|